Natur och miljö
Vad betyder biodiversitet?
Med biologisk mångfald, biodiversitet, avses variationsrikedomen i den levande naturen inklusive den genetiska variationen inom arterna och mångfalden av både arter och deras livsmiljöer. Den genetiska mångfalden utgör grunden för skillnaderna mellan individer och arter och gör det bl.a. möjligt för arter att anpassa sig till förändringar i miljön.
Hur skyddas den biologiska mångfalden?
Bevarandet av den genetiska mångfalden hänför sig direkt till skyddet av arter och populationer. Om livsmiljöer förstörs är risken stor att de berörda populationernas genetiska arv samtidigt går till spillo. I värsta fall kan förstörda naturliga livsmiljöer leda till utrotning av vissa arter så att arternas arvsmassa definitivt försvinner från jordklotet.
Har biodiversiteten nytta av biotekniken?
Bio- och genteknik utnyttjas bl.a. för identifiering av arter, taxonomi och studier av genetisk mångfald. I takt med nya forskningsrön ökar också förutsättningarna för att bevara den genetiska mångfalden. Förutom de naturliga arternas genetiska mångfald försöker man också bevara den genetiska mångfalden hos husdjursarter och spannmålssorter genom inrättande av genbanker och uppfödning av ursprungliga husdjursraser och odling av gamla kulturväxter. De för jordbruket och kulturarvet viktiga genetiska resurserna i Finland har under årtusendenas lopp anpassat sig till det finska klimatet, jordmånen och landskapet, vilket gör dem unika. Genom en hållbar och bevarande användning av genetiska resurser tryggas den mångfald som behövs för jordbruk, förädling och forskning samt för kommande generationer.
Man måste hålla i minnet att biotekniken utnyttjar organismernas naturliga livsfunktioner, processer i celler, delar av celler eller molekyler som ingår i cellerna, processer som har studerats och dokumenterats inom ramen för den kemiska, biokemiska och genetiska forskningen. Genteknik är för sin del den nisch inom den moderna bioteknologin som går ut på att bearbeta och/eller överföra genetiska resurser så att ett inplanterat främmande DNA införlivas med organismens arvsmassa. Genetisk information som genererats med hjälp av genteknik kan visserligen utnyttjas i tillämpningar (bl.a. för produktion av genmodifierade växter), men gentekniska produkter används främst inom grundforskningen, bl.a. vid studier av betydelsen av en viss genetisk produkt för en bestämd växt. Biotekniska metoder utnyttjas i och för sig i allt högre grad även inom traditionell växtförädling.
Minskar GMO-grödorna den biologiska mångfalden?
Med hjälp av genteknik har man förädlat växtsorter som är resistenta mot vissa bekämpningsmedel. Bekämpningsmedelsresistens hos vissa kulturväxter, t.ex. foder- och sockerbetan, minskar den totala bekämpningsmedelsbelastningen på miljön. Konsekvenserna för den biologiska mångfalden kan ändå vara skadliga. I Storbritannien har en omfattande fyraårig undersökning utförts (2000–2003) för att kartlägga konsekvenserna av bekämpningsmedelsresistent majs, vår- och höstraps samt sockerbeta för den biologiska mångfalden. Undersökningen visade att odlingen av båda rapssorterna och sockerbetan minskade odlingsmiljöns biologiska mångfald och att detta berodde på den ändrade användningen av bekämpningsmedel. På de områden där båda sorterna odlades minskade förekomsten av vissa insekter, särskilt fjärilar, honungsbin och humlor. Eventuella konsekvenser för den biologiska mångfalden kan begränsas genom minskat antal sprutningar och effektivare växtföljd.
Med hjälp av genteknik har även insektresistenta sorter, så kallade Bt-sorter utvecklats. Odlingen av Bt-sorter har visat sig påverka förekomsten av fjärilar, bin och humlor, skalbaggar, bladlöss och spindlar. Även hos kategorier av markorganismer har kvantitativa ändringar påvisats. Enligt aktuella uppskattningar kan inga tydliga trender utläsas av de kvantitativa förändringarna, utan de kan variera med undersökningsobjektet, vilket innebär att Bt-toxiner att döma av tillgänglig information inte kan betraktas som skadliga för andra organismer än målorganismerna dvs. specifika skadeinsekter och deras parasiter.
Miljöbiotekniken utnyttjar mångfalden
Växter och mikrober används också för sanering av förorenad miljö. Då försöker man skapa gynnsamma förhållanden för de nedbrytande mikroberna genom att odla t.ex. ärtväxter på den förorenade marken. Mångfalden kan ökas genom breddning av växturvalet. Metoden förbättrar jordmånen och binder marken så att erosionen minskar. Metoden passar för iståndsättande av miljöer. Det är ett billigt men långsamt alternativ till att transportera bort jordmassorna och sanera dem med hårdare teknik på annat håll. Genmodifierade organismer har inte använts utan här utnyttjas naturliga mikrobers mångfald för biologisk rening.
Inom EU styrs genmodifierade organismers utsläppande på marknaden genom ett tillståndsförfarande som regleras av lagar och förordningar. Riskbedömning utförs i fråga om alla laboratorieprov, fältprov och produkter som baseras på genmodifierade organismer. Genmodifierade organismer får inte medföra risker för människors hälsa eller miljö.
För miljövård och bättre miljökvalitet erbjuder biotekniken nya möjligheter särskilt för luftvård, mark- och vattenvård samt avfallshantering. Med hjälp av bioteknik har industrin utvecklat mindre miljöbelastande produktionsmetoder processer och minskat processer där stora mängder miljöskadliga kemikalier ingår. En del av de industriella råvarorna har även bytts ut. Av förnybara råvaror utvecklas helt nya produkter som ersätter tidigare oljebaserade produkter.
Bioteknologi som forskningsverktyg
Med hjälp av biotekniken har vi börjat lära oss växternas molekylära processer, och biotekniken öppnar nya perspektiv för att även med växternas hjälp förebygga och bromsa klimatförändringen. Alla växter binder kol ur atmosfären genom fotosyntes, och står därför i nyckelställning när det gäller att bekämpa klimatförändringen. Växters hälsa, livskraft och anpassning till nya miljöer och klimatförhållanden kan förbättras med hjälp av resistensförädling. Med hjälp av bioteknik kan önskade egenskaper förädlas med allt större precision och snabbhet, t.ex. resistens mot torka, salt, kyla, hetta, skadeinsekter eller sjukdomar. Forskningen i genetiska och molekylära processer är för tillfället extra livlig i syfte att utreda stressrelaterade molekyler, signalsubstanser och försvarsmekanismer.
Om mikroorganismernas mångfald har rikligt med ny information tagits fram med hjälp av gentekniken, likaså om organismer som ännu finns dolda i naturen sedan de första livsyttringarna på jordklotet. Kartläggningen av naturliga mikrober baserar sig på kartläggningar av bassekvensen hos laboratorieisolerade mikrobers hela genom och s.k. metagenomik, dvs. analys av genetiskt material från olika biotoper. Med hjälp av nya metoder fås nyttig information om biologiska processer, t.ex. ämnenas kretslopp, som i sin tur har betydelse för arbetet med att bromsa klimatförändringen.